Kan AI bli nyckeln till ett evigt liv – eller i alla fall ett längre och friskare? På SXSW London var biohacking och medtech ett hett samtalsämne. Från visioner om att bromsa åldrandet och bota sjukdomar innan de bryter ut till att återuppliva utdöda arter – men vem får tillgång till framtidens hälsa?
Människor har alltid varit besatta av skönhet och ungdom och beredda att göra nästan vad som helst för att behålla dem – tänk bara på Snövits elaka styvmor eller Oscar Wildes Dorian Grays porträtt. Det nya är att vi för första gången i mänsklighetens historia har tillgång till den teknik och kunskap som krävs för att det ska bli verklighet. Det konstaterade Doktor Nicola Conlon, grundare av Nuchido, ett bolag som tagit fram kosttillskott som saktar ned åldrandet på cellnivå. Hon menar att vi har två åldrar, en kronologisk och en biologisk, och de matchar inte alltid.
Med AI-driven analys och riktad intervention går det att påverka cellernas nedbrytningstakt. Det handlar inte bara om fåfänga utan om att förlänga den friska livslängden och hålla ålderssjukdomar som demens och hjärt-kärl borta längre. Med rätt livsstil, motion, kost och medicinering kan vi dra av 20 år i vår biologiska ålder enligt Conlon, som deltog i en panel om biohacking och åldrande med bland andra komikern Katharine Ryan, som driver den populära podcasten What’s my age again på samma tema. Ryan höll med om att önskan om att hålla sig ung hänger ihop med en önskan att orka mer, men hymlade inte med att det för henne även handlar om utseendet:
“Mitt mål är att åldras som Kris Jenner. Med Kris’ nya ansikte – och bankkonto.”
Där är hon något intressant på spåren. En studie i Economy & Biology visar att personer som ser bra ut får bättre karriärmöjligheter, högre lön och fler chanser. Med en arbetsmarknad där ålderism gör att kandidater redan efter 40 ses som mindre attraktiva, blir det logiskt att människor gör vad de kan för att hålla sig biologiskt “unga”.
Exemplen som gavs i panelen: 69-åriga Kris Jenner som ser yngre ut än sina Kardashian-döttrar, tech-entreprenören Bryan Johnson, som satsar allt på att uppnå evig ungdom och tar emot regelbundna blodtransfusioner från sin tonårige son för att nå sitt mål. Det kan tyckas extremt, men biohacking har också blivit vardag; pre-teens med avancerade hudvårdsrutiner, utbredd användning av botox, fillers och plastikoperationer, folk som går på dieter, tränar som idrottsmän och tar isbad som livsstil eller mediciner som Ozempic för att hålla vikten. Det kallas att looksmaxa. Men bara för dem som har råd.
Riskerar vi att få ett nytt klassamhälle där de ekonomiska förutsättningarna bestämmer hur snabbt vi åldras? Enligt panelen är det inte bara oetiskt utan samhällsekonomiskt kostsamt att inte sprida de nya rönen så att de kommer alla till del. I en tid när vi faktiskt vet hur vi kan minska ålder och därigenom undvika åldersrelaterade sjukdomar är det inte oetiskt att göra det tillgängligt för alla, särskilt som det skulle spara in på dyra vårdkostnader resonerade Conlon.
Men biohacking handlar inte bara om oss människor – AI och genredigering används också för att väcka liv i djur som sedan länge försvunnit.
Ett av de mest spektakulära exemplen på biohacking kom dock från annat håll – djurens värld. Ben Lamm, CEO för Colossal Biosciences, intervjuades av skådespelaren Sophie Turner från Game of Thrones. Lamms företag arbetar med att återuppliva utdöda arter med hjälp av AI och genredigering. Hittills har hans bolag lyckats skapa Woolly Mouse, en långhårig, genmodifierad mus som försetts med egenskaper för att överleva i ett sibiriskt klimat som liknar mammutens. Syftet är att lära sig mer om rekniken innan forskarna ger sig på att försöka återskapa mammuten genom att plantera in dess DNA i dess närmaste nu levande släktingen, den indiska elefanten.
Lamms företag har även återupplivat det nordamerikanska urtidsdjuret direwolf, som dog ut för 12 000 år sedan – idag mest kända från Game of Thrones.
“Jag skriver om magi. Ni skapar magi.”
Så beskrev författaren George R.R. Martin mötet med en nyfödd direwolf, klonad fram genom CRISPR-teknik och född av en hundhona som surrogat. Sophie Turner väntar dock fortfarande på sin inbjudan för att få träffa en av de tre klonade valparna.
Vad är då nyttan av ett sådant här projekt? Lamm menar att forskningen kan stärka den biologiska mångfalden när ekosystem kollapsar till följd av klimatförändringarna. Visst är det spännande, men varför börja med arter vi klarat oss utan i tusentals år istället för att fokusera på någon av de 47 000 arter som enligt den globala organisationen för rödlistning IUNC hotas av utrotning. Det var inte en fråga som ställdes på SXSW.
Den vanligaste frågan kom dock upp: När kan vi förvänta oss återupplivade dinosaurier? Inte på länge blev svaret. Tekniken för att utvinna över 65 miljoner år gammal arvsmassa finns inte på plats ännu så det lär dröja innan vi behöver uppleva Jurassic Park i verkligheten. Efter mammuten är det i stället dronten som står på tur för återupplivning.
På en annan scen stod Demis Hassabis, DeepMind-grundare, AI-chef på Google och Nobelpristagare för sitt arbete med AI-modellen AlphaFold-2. Han målade upp en ännu ljusare framtid:
”AI kommer att revolutionera sjukvården genom att drastiskt påskynda utvecklingen av läkemedel – från år till veckor – och kan potentiellt bota alla sjukdomar inom ett decennium.”
Att få ett slut på obotliga sjukdomar känns som en storartad vision, men hur det ska gå till i praktiken? Det hade gärna velat höra mer om.
Även andra experter som medicinprofessorn Sir John Bell, tidigare Oxfords universitetpekade på de medicinska möjligheterna med AI, framför allt för att ställa diagnoser. AI är särskilt användbart för att diagnosticera ovanliga sjukdomar – något som ofta tar år eller decennier av lidande för patienterna, men med hjälp av AI kan gå på ett par dagar eller sekunder.
För att AI-diagnosticering ska kunna användas i större skala behöver dock rätt infrastruktur finnas på plats med lagstiftning, standarder för hantering av öppna data, system som pratar med varandra och bättre koordinering inom NHS (National Healthcare System). Det gör den inte idag menade Bell och fick han stöd av sin medpanelist, före detta premiärministern David Cameron som menade att de största hindren för innovation inte ligger i tekniken utan i hur vårdapparaten är organiserad. Han lyfte även vikten av att samla in data om patienterna och göra det tillgänglig som en viktig förutsättning för att ställa diagnoser. Här har Cameron ett förslag:
”Sjukhusen bör kunna kartlägga barns genom i samband med att de läggs in på intensivvården. Det görs på de bästa sjukhusen men långt ifrån alla.”
Exemplen var från Storbritannien men är ju lika applicerbara här hemma. När sjukvården inte ens får ordning på journalsystemen, hur ska den då hantera AI-diagnostik i realtid?
Möjligheterna inom biohacking och medtech känns närmast utopiska: Att kunna bromsa eller vända vårt biologiska åldrande. På SXSW 2025 var det tydligt hur nära vi faktiskt är. Men det är också tydligt att den framtiden inte är för alla. När behandlingarna bara finns tillgängliga för en elit som har råd att betala, riskerar själva åldrandet att bli en ny klassfråga – en dystopisk framtidsutsikt.
Det är onekligen paradoxalt att vi kan hacka våra celler, men fortfarande inte dela en enkel patientjournal mellan två vårdcentraler. Vetenskapen rusar fram, medan systemen inte hänger med.
AI gör enorma framsteg, men det hjälper oss föga om vi inte har kunskap, organisation eller vilja att använda den. Vi kommer snabbt till ett läge där AI blir en demokratifråga. Det är tydligt inom hälsovård, men lika mycket inom utbildning, materialforskning, media eller energiproduktion för att nämna några områden. Att få områden lämnas oberörda av AI är vi alla medvetna om. Ändå verkar den politiska viljan saknas, både i EU och i Sverige.