AI och demokrati: Tillbaka till Almedalen 2026

Årets Almedalsvecka ser ut att bli den största på länge, och i ett läge där det demokratiska samtalet viktigare än någonsin. Den geopolitiska situationen och att det är valår ger vad vi pratar om på Almedalen extra relevans.

Brainless är på plats för att tala om det som är viktigt för AI.

Visserligen förekommer AI flitigt i programmet, men det är främst tech-branschens representanter som har AI på agendan. Bland politiker pratas förvånansvärt lite om AI. När något sägs, präglas det av förhoppningar och förenklingar.

“Investeringarna i AI är den största infrastruktursatsningen i mänsklighetens historia”, Jensen Huang, CEO och grundare Nvidia, World Economic Forum 2026.

Det håller inte. Vi behöver en seriös diskussion om hur vi får en AI-politik som

• Fokuserar på att leda och utveckla AI. Lägg inte bulken av budgeten på att kopiera.
• Samarbetar med resten av Europa kring forskning och utveckling inom AI, inte bara regelefterlevnad
• Står starkare mot yttre hot och värnar demokrati

För att säkerställa att den dialogen förs är vi alltså i Almedalen i år igen. Vi ser fram emot att leda samtal, delta i paneler och ge vårt bidrag till dessa kritiska AI-frågor.

Historiens största satsning – utan demokratisk insyn

Investeringarna i AI är den största infrastruktursatsningen någonsin. Utvecklingen domineras av Kina och amerikanska tech-jättar. Den sker helt av uppenbara skäl helt utan hänsyn till de demokratiska syn eller värderingar vi har i Europa. I den nya geopolitiska situationen har det blivit ett problem.

Vi i EU är inte med på banan. Det har pratats för länge om mer begränsningar. Vi pratar om att kopiera existerande amerikanska lösningar, i stället för att faktiskt vara med i AI-racet och jobba med att lösa centrala AI-problem. Det kräver forskning och en aktiv vilja att bryta ny mark. Vi måste se framåt, inte göra en sämre version av sådant som redan finns.

Därför är det spännande att nu se en första rörelse mot ökat ledarskap: en europeisk AI-strategi, ökade investeringar och en uttalad ambition att bli ledande inom AI. Allt ska ske utan att ge avkall på integritet, säkerhet och jämställdhet. Så långt är allt bra. Men… det gäller att bygga upp äkta handling bakom de goda orden. Utmaningarna är fundamentala:

• 27 medlemsländer måste vilja någorlunda samma sak och vilja stötta varandra. Splittrade kommer vi ingen vart.
• Vi måste delta i forskningen, och driva den framåt. Det finns fundamentala områden att lösa som de amerikanska bolagen inte verkar hantera. Där är Kina ett större hot.
• Våra politiker behöver sätta sig in i var öppningarna finns och sluta med plakatpolitik, men mer om det nedan.

Sverige: för sent, för vagt och för lite

Sverige är sent ute. Först i februari i år kom regeringen med en AI-strategi för Sverige, som en av de sista i Europa. När den väl kom var responsen sval.

Några saker var bra:

• En grundläggande positiv syn på möjligheterna för Sverige med AI
• Krav på offentlig sektor att använda AI för effektivisering och för att skapa bättre samhällstjänster
• Ambitionen att minska beroendet av utomeuropeisk teknik, samt
• Utökat samarbete med EU i AI-frågor

Men i övrigt går ekvationen inte ihop.

• Å ena sidan: en storslagen ambition om att bli bland världens 10 främsta inom AI (idag plats 19 globalt enligt Global AI Index).
• Å andra sidan: begränsade investeringar, otydliga aktiviteter och satsningar som inte matchar ambitionen. Och en fullständig avsaknad av vilken konkret innebörd en tiondeplats har.

Exemplen ansvariga politiker ger är hårresande inaktuella och ofta motsägelsefulla.

Utan realistiska mål blir det bara tomma ord.

Att reflektera över – i USA satsas det stort. En snabb sammanställning av AI-satsningar hos de stora tech-bolagen

Nu gör teknikjättarna några av de dyraste sakerna inom AI. Att bygga datacenter och träna modeller i dem, men även om man tar hänsyn till det är budgeten för hela strategin ytterst begränsad. Under hela strategins fyraårsperiod budgeteras mindre än det kostar att träna en AI-modell som ChatGPT eller Gemini per release. Och deras takt är flera gånger per år. Ännu värre är att inriktningen har mycket litet värde ut ett strategiskt perspektiv – om vi får vara fräcka nog och påstå att det strategiska perspektivet är ledarskap och en demokratisk grund, som vi nämnde inledningsvis. ”Me to”-satsningar, som att ta fram en lokal språkmodell “byggd på svenska värderingar”, kan bara bli sämre än det man kopierar. Det förvärras av att man lägger tid på problem som andra redan löst. Resultatet? Vi kommer ännu mer efter. Grundproblem förblir olösta.

Ur det här perspektivet är det snarare en icke-strategi.

Icke-strategin i praktiken?

I frånvaro av insikt har politiker lyssnat för mycket och okritiskt på de stora teknikbolagen. Här behövs fler väl insatta, oberoende röster. Här behövs mål som ger EU en framtid. Och kanske en vision om vad Sverige och Europa kan åstadkomma.

Politikerna motsäger dessutom sig själva när de talar om ett minskat beroende av teknik utifrån, samtidigt som de faktiskt ökar beroendet genom att uppmana offentliga institutioner att använda mer AI i vardagen (ChatGPT, Copilot) eller bygga skal ovanpå amerikanska och kinesiska AI-modeller. Det är följa, inte att leda. Under tiden halkar vi ännu mer efter.

Europas chans: sluta jaga, börja leda

För vi skulle kunna ha en helt annan diskussion om AI. I stället för att försöka springa ifatt andra skulle Sverige och Europa kunna ta en annan position: att vara den som utvecklar den AI som ännu inte finns: AGI (Artificial General Intelligence).

Dagens språkmodeller blir allt bättre, men är fortfarande långt ifrån en AI som kan förstå, resonera och lära sig kontinuerligt som den mänskliga hjärnan. Så länge dessa finns kvar kommer vi att fortsätta se hallucinationer, inkonsekventa resultat och AI som i grunden inte förstår vad den gör.

Det öppnar ett fönster Europa och Sverige att utveckla den här typen av AI. Viktiga pusselbitar finns på plats: tillgång till talanger, riskkapital och en del spännande forskning bedrivs redan i Europa.

Vi har en mer välutbildad befolkning och vi har erfarenhet av att samarbeta över landgränserna. Tillsammans är vi minst lika kapabla som Kina eller USA.

I USA är stora techbolagen fullt upptagna med att fundera på hur de ska tjäna pengar på att förbättra den AI som redan finns, inte på att lösa de grundläggande begränsningarna. Nu är jag inte så naiv så jag inte tror att de inte arbetar på det alls, men när aktiekursen styr är prioritering svårt.

Det kräver dock en politisk vilja att driva frågan. Och det är bråttom. För den som vinner racet blir den som formar vilka värderingar som AI kommer att ha. Vill vi att det ska vara kinesiska, amerikanska eller europeiska?

AI och hoten mot demokratin

Att AI kan användas för att urholka demokratin finns åtskilliga exempel på – från Brexit, till amerikanska presidentval. Deepfakes, trollfabriker och påverkanskampanjer har blivit vardagsmat i det nya geopolitiska landskapet. Algoritmerna förstärker polariseringen i samhället i sociala medier samtidigt som misstron mot traditionella medier ökar. Techbolagen säger sig visserligen hålla fast vid värderingar och etiska riktlinjer, samtidigt de som tjänar pengar på diskursen.

Fram till nyligen var det otänkbart att tillgången till molntjänster skulle kunna stängas av som ett påtryckningsmedel i exempelvis ett tullkrig. Så är det inte längre. När Bill Gates fick frågan om det skulle kunna hända i Skavlan tidigare i år var svaret att han inte trodde det, men med tillägget “Jag var säker fram till nyligen och om tre år är jag nog säker igen”. I Danmark har digitaliseringsministern redan tagit beslutet om att byta ut Microsoft 365 mot open source-alternativ efter de alltmer hotfulla tongångarna gällande Grönland.

Frågan är om alternativen är så mycket bättre? Vad är det som säger att inte kinesiska modeller och hårdvara har en bakdörr för att övervaka Europas medborgare?

Brainless på plats i Almedalen

Brainless kan inte stå och titta på. Hoten mot demokratin är många och AI kan användas till både gott och ont. Det här är alldeles för viktigt inte ha en strategi som inte tar riskerna och möjligheterna på allvar. Det kommer inte att hända om inte debatten förs.

Almedalen är just nu det perfekta stället att ta diskussionen. Därför Brainless engagerar sig för andra året i rad under Almedalsveckan. Eva-Mia kommer att moderera samtal, delta i paneler och hålla seminarier för att

• Lyfta frågan
• Bidra med kunskap
• Skapa dialog mellan politik, näringsliv och medborgare
• Engagera oss i att Europa bygger rätt AI.

Ses vi där? Läs mer om vår medverkan här. Program 2026 | Region Gotland

Och så lite kul, en som repris på förra årets video:

Det blev ganska mycket bättre än förra årets Almedalen-video, men inte så man trillar baklänges, eller hur?